Såhär ligger det till

Jag ska under helgen och början av nästa vecka fixa och tidsinställa lite inlägg till er. För på torsdag är det begravning för mormor och efter det kommer jag nog inte vara så sugen på att varken blogga eller göra någonting alls. Jag tror att begravningen kommer vara tusen gånger jobbigare än samtalet jag fick morgonen hon dog.
Min mormor var min klippa, hon tog alltid hand om mig. Den viktigaste personen i mitt liv finns inte mer och jag vet lixom inte hur jag ska hantera det. Det är första gången en riktigt närstående har gått bort. Jag vet inte hur man hanterar det. Jag vet lixom inte hur man gör. Jag behöver komma underfund med det och just då behöver jag nog inte bloggen. Dessutom ska vi flytta om en månad så det är så himla mycket att göra just nu. Men sörj ej, bloggen kommer inte att stå tom! Har massa fina lack och annat på lager att visa er.

Ha en fin helg alla ni och glöm inte att vara med och tävla om 4 frankenlack HÄR!

 

Kommentarer :

#1: Tina

Förstår att du kommer att tänka på annat under och efter begravningen. Ta den tid du behöver för att komma tillbaka till bloggen, stressa inte... Jag tror nog att de flesta av dina läsare förstår om du tar en liten paus för att komma underfund med alla känslor.

Vart ska ni flytta? Det var väl inte så längesen ni flyttade? :)

skriven
#2: Blowfish

Begravning brukar kännas bra, som ett avslut. När min mamma gick bort hanterade jag först sorgen med att festa varje helg. Sen grät jag mycket. Och tog mig tid till att verkligen sörja och älta. Så låt det ta den tid det tar, grubbla och grubbla. Med tiden känns det lättare, tro mig, även om saknaden aldrig försvinner

skriven
#3: Ann-Sofie/Colour it

Förstår dig! Ta det nu lugnt och sköt om dig. Låt det ta den tid det tar. Många tröstande kramar till dig! ♥

skriven
#4: Helena

Det finns ingen manual för sorg. Alla känner olika och uttrycker sin sorg på olika sätt. En del sörjer på en gång och för andra så tar det ett tag innan man riktigt förstår vad som hänt.

Det som är viktigt att komma ihåg är att det du känner och vill göra är rätt för dig. En begravning är fruktansvärt jobbig, men samtidigt är det ett fint avslut och något som jag känner gör att man kan börja bearbeta sin egen sorg på ett bättre sätt och försöka ta sig vidare.

Man slutar aldrig sakna någon, men man slutar sörja till slut och börjar tänka på allt fint istället för allt som är jobbigt. Sen ska jag i ärlighetens namn säga att jag dagen innan sonens student grät över att min pappa inte skulle få vara med och det är över 12 år sedan han dog. Så nä, inget blir riktigt som förr igen.

skriven
#5: Erica

Kramar till dig!!!

skriven

Kommentera inlägget här :